Detta har varit den tuffaste dagen i hela mitt liv, känsliga läsare gör bäst i att sluta läsa nu.
Allt började vid halv nio på morgonen när vi sov som bäst så ringde det i telefonen, det var sjukhuset som hade glömt bort att höra av sig om att vi skulle in och operera mig idag (detta är tredje gången sjukhusen i det väldigt organiserade Sverige har glömt eller tappat bort mig i mitt dryga tre månaders långa liv)
Vi hade packat vårt pick och pack och var där vid tiotiden, då fick vi vänta runt en timma i ett väntrum.
Nu har jag alltså inte ätit på sex timmar


Efter det fick jag komma in i ett litet tvättrum och mamma badade mig


Efter badningen fick jag ta på mig en jättestor skjorta


En halvtimma senare fick vi ett rum som vi skulle vänta tills en patient till blev klar det lät ju inte så farligt, men timmarna gick och jag blev mer och mer hungri, jag fick någon sorts bedövningskräm i armvecket där de skulle ge mig dropp men sköterskan lyckades inte hitta någon ven.
Sedan märkte vi att vi hade en grannfamilj i rummet, det var en multikulturellfamilj som hade en fyra månaders grabb som hade genomgått en likadan operation som jag ska göra. Dom var lite tossiga tycker jag för dom lyssnade på nån sorts bönmusik i mobilen när jag skulle sova, men annars var dom trevliga.
Efter många timmar till rättare sagt klockan fem fick vi beskedet att det hade kommit in två akutfall till och det inte fanns någon chans att vi skulle hinna operera mig idag, även imorgon var fullbokad så någon gång senare i veckan blir det nog dags igen, hoppas att jag inte behöver fasta i tolv timmar för det var inte kul